Vitt hus på ön Styrsö
Artikel

Bygglov eller bygganmälan – vad är skillnaden?

När du ska bygga nytt, bygga till eller riva behöver du i regel söka tillstånd av kommunen för detta. I vissa fall måste du söka bygglov, i andra fall räcker det med en bygganmälan.

Men vad är skillnaden mellan bygglov och bygganmälan? Och när krävs bygglov respektive bygganmälan? Vi reder ut frågetecknen.

Vad är skillnaden mellan bygglov och bygganmälan?

Skillnaden mellan bygglov och bygganmälan är i huvudsak följande: kostnaden, handläggningstiden och komplexiteten.

En anmälan är fördelaktig för dig i alla tre avseenden: 

Kostnad: En bygganmälan kostar i princip alltid mindre än ett bygglov, även om många blir överraskade när det upptäcker att även bygganmälan ofta är relativt dyrt. Både kommunens avgifter och kostnaden för att ta fram ritningar och annan dokumentation är dock i regel lägre (om du inte gör det själv) för en bygganmälan.

Avgifterna varierar dock mellan kommuner, ibland är det väldigt stora skillnader. På din kommuns hemsida hittar du deras avgifter.

Handläggningstid: En bygganmälan ska enligt PBL, plan- och bygglagen, handläggas inom max fyra veckor av kommunen. Om kommunen har särskilda skäl (”om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet”, PBL kap 9, 45 §, 3 st.) kan de vid ett tillfälle förlänga handläggningstiden med maximalt ytterligare fyra veckor.

Ett bygglov däremot har en lagstadgad handläggningstid på maximalt tio veckor. Kommunen har även här möjlighet att vid ett tillfälle förlänga handläggningstiden med ytterligare tio veckor, om det finns särskilda skäl till detta (samma formulering i PBL som för bygganmälan: ”om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet”).

Komplexitet: Både bygglov och bygganmälan kräver ritningar och annan dokumentation som ska vara fackmannamässigt utförda, men granskningsförfarandet för bygglov är i regel avsevärt mer noggrant, vilket termerna också antyder (göra anmälan eller söka lov).

Något förenklat kan man säga att de initiala skillnaderna mellan bygganmälan och bygglov är små. Den som aldrig byggt själv förut blir inte sällan överraskad över de relativt höga kraven även på en bygganmälan, att man exempelvis för bygglovsbefriade Attefallshus måste bifoga situationsplan, fasadritning, planritning och sektionsritning. Som tur är kan man få hjälp med hela processen så att det blir enkelt och smidigt.

Men för ett bygglov tillkommer andra krav senare i processen, vilket inte alltid framgår av kommunens hemsida. Givetvis beror detta på vilken typ av byggnation det handlar om, var den byggs (i ett område med detaljplan, i kulturmiljö osv.) och hur nitiska byggnadsnämndens handläggare är, men om man har otur kan det handla om en rad kompletteringar. Därför kan det vara klokt att anlita en bygglovskonsult som är van att hantera sådant, en erfarenhet som snabbar på processen betänkligt.

När krävs bygglov respektive bygganmälan?

Generellt kan man säga att ju mer komplicerat ditt bygge är, ju mer sannolikt att det kräver bygglov. 

Det är dock en sanning med modifikation, exempelvis finns undantag för jordbrukare, skogsbrukare och andra näringsidkare som kan bygga stora ekonomibyggnader (såsom maskinhallar) utanför detaljplanelagt område, utan varken bygglov eller anmälan. Ett annat exempel är att du ofta behöver bygglov för att flytta en mur, medan ett mer komplicerat Attefallshus inte kräver bygglov.

Huvudregeln är dock att nybyggnad och tillbyggnad kräver bygglov. Med tillbyggnad avses att du ökar din byggnads volym åt något håll: åt sidan, uppåt eller nedåt. Att byggnaden har väggar är inte heller avgörande för huruvida du behöver söka lov eller inte: även carportar och större skärmtak (mindre skärmtak kräver, under vissa förutsättningar, varken bygganmälan eller bygglov) kräver bygglov. Även om du har husvagnar, husbilar eller serveringsvagnar uppställda på samma plats under lång tid behöver du faktiskt bygglov.

När räcker det med en bygganmälan då? Om det inte krävs bygglov, behöver du göra en bygganmälan i följande fall (från myndigheten Boverkets hemsida):

  • rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
  • nybyggnad eller tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i en detaljplan eller i områdesbestämmelser
  • ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
  • installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
  • installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
  • ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad,
  • underhåll av byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som beslutats med stöd av detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
  • nybyggnad eller väsentlig ändring av vindkraftverk,
  • uppförande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus på högst 30 m2, så kallat attefallshus,
  • ändring av en komplementbyggnad så att den blir ett komplementbostadshus på högst 30 m2, så kallat attefallshus,
  • tillbyggnad på högst 15 m2 av ett en- eller tvåbostadshus eller
  • bygga två takkupor på ett en- och tvåbostadshus som inte redan har takkupor, eller
  • inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Utöver detta finns alltså även ett fåtal åtgärder som inte kräver varken bygglov eller bygganmälan, förutom nämnda ekonomibyggnader och mindre skärmtak, gäller det exempelvis en komplementbyggnad tillhörande ditt en- eller tvåbostadshus, friggebod till exempel.

Fler blogginlägg

Vill du komma i gång med ditt projekt?

Individanpassad service
Ritningar av bygglovsspecialister
Vi hjälper dig med allt